Den 1 mars träffades vi hemma hos Sandra och diskuterade Mary Shelleys klassiker. Vi bekantade oss då med Viktor Frankenstein och (det snabba) skapandet av hans monster och konsekvenserna av detta. Det var mindre fokus på skapandet än väntat (filmen visar ju en annan sida) och mer på ångest av konsekvenser och monstrets önskan att förgöra sin skapare.
Diskussionen kretsade kring många olika aspekter av boken, t.ex. det avancerade språket monstret använde och berättartekniken som används där allt avslöjas i förväg (vilket för några förstörde läsupplevelsen).
Olika budskap diskuterades såsom hur forskning kontrolleras (eller inte) och vilken ansvar som ligger på vetenskapsmännen, även hur vetgirighet kan driva en person (trots bättre vetande).
Ytterligare ett fokus blev att föreställa sig tiden och omständigheterna under vilka boken skrev och lästes på 1800-talet med jämförelser till modern litteratur (med färre smarta referenser till andra verk och mer talspråkliga uttryck) samt varför boken är en klassiker. Två personer (nämner inga namn) hade också fastnat för efterordet och refererade till detta så ofta de kunde.
Omdömet blev 3 av samtliga - intressant bok att ha läst, men inte så fängslande som man hade hoppats.
Bokdiskussionen föregicks av middag med ugnsbakad lax, till efterrätt maräng med frukt.
